Direktlänk till inlägg 21 september 2010
Sitter hemma i min ensamhet och snorar, finns inte mycket att göra idag. Har varit ut med brolle på några prommenader, badat skumbad, ätit, sovit, kissat, kikat på tv, osv. I morgon ska jag jobba, hoppas det går bra och att jag inte dö på kuppen.
Det är så mycket jag känner att jag saknar idag! Jag saknar skolan, alla klasskamrater (nästan alla, finns vissa undantag), jag saknar att bo med min mamma, jag saknar all motivation som förut fanns, jag saknar allt spontant, jag saknar den där magiska känslan. Det va en del av det jag saknar, det finns så mycket mer att rabbla upp men orken till det finns inte.
Men endå så är jag så glad, för jag har världens bästa familj, finaste sambon i världen, skönaste vännerna, sötaste doggen osv osv. Ska inte klaga!
Jag kan inte ens med ord beskriva ett krossat hjärta.
Det här med att blogga, hur ska man hinna med det?Man ska liksom uppdatera överallt, hinner inte med mig själv! Nu har jag skrivit två rader iaf, bättre än ingenting. seya ...
Ibland blir jag så jävla less! Orkar inte lyssna på en massa trams, "det är inte med avsikt" Nähe, vad är det då om det händer varje jävla gång? Och det får mig att undra, hur långt kan handlingarna gå, och hur länge är det okej med att säga att det ...